onsdag 29 september 2010

Ny matte

jag har fått en ny människa i min flock. Den gamla har försvunnit...

Mja, riktigt så illa är det inte. Bara nästan.

Min sekreterare försvann hemifrån i går morse som vanligt, sen har jag inte sett till henne. Det kom hem en ny människa istället. Visserligen luktade hon nästan som min människa och lät som henne oxå men hon ser inte lika dan ut! Det är något som har hänt med hennes päls...

Jag har studerat henne ingående och gjort en nosologisk undersökning och kommit fram till att det trots allt är min människa men att hon har gjort något med pälsen. Den har en annan färg och ett annat utseende. Förmodligen har hon blivit rädd för en mus eller nåt sånt och så har det hänt något konstigt med pälsen.

söndag 26 september 2010

Skönt väder.

Idag har jag varit ute i stora buren igen. Dom där skällisarna är inte där så mycket så jag brukar låna den då och då.
Skällisarna är bara där när mina människor inte är hemma. Hörde ni vad jag jamade?! Mina människor jamade jag - för dom är mina och bara mina.

hmm, vad luktar det här för något?



Åh, det här grässtrået luktar verkligen gott..

...så gott så jag måste provsmaka det *tugg**tugg*

Det är bäst att passa på för snart sa min människa att det inte finns något gott grönt gräs ute längre. Det håller på att försvinna det gröna och snart kommer det kalla vita istället. Funderar på om jag ska börja uppgradera min päls till fluff 1.1 snart. Om det ska bli kallt så behövs det så man slipper att frysa när man tassar ut.

onsdag 22 september 2010

Vardag

Ja, det är en helt vanlig dag. Det händer inte mycket här hemma nu för tiden. Människorna åker till sitt så kallade jobb och minimänniskorna åker till sina skolor. Så jag är för det mesta hemma och vaktar huset alldeles ensam, för Zaga har blivit så stor så hon brukar gå ut på egen tass på morgonen och ibland hittar hon något spännande så hon glömmer bort att komma hem innan människorna far iväg med sin brummis.

Jag blev lite lessen i ögat *slokar med morrhåren* när jag läste i Lizas blogg att hon gått över till skaparkatten. Jag tänker på hennes matte och husse som måste vara jättelessna nu. *tröstartass*

söndag 19 september 2010

Gourmemat


Jag lovade Gustav att visa honom den franska maten som jag får hem ibland ifrån det franska landet. Den är så god. Speciellt den med vaktelägg och tonfisk....*slick om nosen*

Det är skillnad mot den torra maten som jag får. Ja, nu får jag ju ändå vara nöjd eftersom jag äntligen har fått god mat igen,

fredag 17 september 2010

Jag vann, jag vann, jag vann!!!!

Idag kom min människa hem med flera stora kassar. Min vana trogen satt jag innanför dörren och välkomnade henne hem och redo att inspektera inköpen.
Jag hörde ett misstänkt prassel i en av påsarna och var tvungen att göra en mer igående inspektion och vad hittar jag?

Åh, vad glad jag blev *svansvift* - äntligen hade min människa fattat. Inte klokt vad människor är trögfattade egentligen..... Det är tur att de har oss katter, för vad skulle dom göra annars.....?

Hur som jam, äntligen kom hon hem med en påse av kungliga kaninen. Det var visserligen inte den vanliga gamla rosa påsen som jag brukar äta. Men hon påstår att jag är för gammal för den. Har ni hört! För gammal! *bah* Jag som inte har kommit upp i tonåren äns...

Bara för det så ska jag få äta den här istället. Den ska vara bra för oss ungkatter, som är lite kräsna med maten och har lite svårt att hålla vikten. Jag ser ju bara till att min päls passar mig. Jag vill ju inte att den ska vara för stor eller för liten. Den ska passa min figur helt enkelt.



Nåjam, smaken var helt ok. Och eftersom jag hade lite gammal mat kvar så blandade min människa maten med den gamla så jag vänjer mej vid den nya smaken.
Den fina med den här maten är att om jag inte tycker om den så får min människa lämna tillbaka påsen i affären med kvittot och så får hon en annan påse istället med nån annan smak. Men det måste var mer än hälften kvar i påsen. Det tycker jag är bra för jag kanske ändrar mej och vill smaka nån annan smak oxå. Om jag tröttnar liksom.....Jag kan aldrig så noga veta.

Så skönt att jag inte behöver matvägra längre. Det är faktiskt rätt så jobbigt när jag tänker efter...

torsdag 16 september 2010

Katt a reller


Tänkte att ni kanske ville titta på dom där katt a rellerna. Så här ser dom i alla fall ut.

onsdag 15 september 2010

Surar...

idag är jag på ett sånt där surigt humör säjer min människa.
Hon påstår sej se det på mina morrhår och min mun. *bah* dagens lögn!

Jag är inte sur! Jag är skitförb.. *eh* jamad.

Som jag jamat om hur många inlägg som helst snart SÅ VILL JAG HA MIN MAT!!!

Min sura! envisa, tjurskalliga människa tycks inte förstå mina fina svansknyckar och matvägran. Hon envisas med att ge mej den där snuskiga - äckliga maten SOM JAG INTE VILL HA.

Men jag måste ju ta en bit då och då för att göra henne lite till viljes och sen knorrar ju min mage allt emellanåt.

Nu har jag haft sån tur att det har kommit en ny matleverans ifrån det franska landet så jag överlever trots allt och undgår en säker svältdöd. JAG TÄNKER INTE GE MEJ - JAG SKA HA MIN MAT så är det bara. Jag har hört att hon pratat om att hon nog är tvungen att åka till den där djuraffären och prata med dom om nån annan mat eftersom "jag är så finfodrad" som hon påstår *mutter*. Jag vill bara ha mat jag tycker om är det för mycket begärt???
Jag är säker på att hon oxå skulle tröttna om hon skulle äta samma mat dag ut och dag in...

måndag 13 september 2010

Dumma måbil!

Min människas måbil är konstig! först säjer den att den inte kan publicera och då skriver min människa ett nytt inlägg och vad händer!? jo, då har den redan publicerat det första inlägget så helt plötsligt blir det två...konstigt...

Hur som jam - så här helgen varit så där alldeles lagom. Jag har varit ute i den stoooora buren och tassat omkring. Sen har jag varit ute och rastat mina människor. Dom behöver ju komma ut och se sej omkring i sitt Område annars håller dom bara till i sitt växthus och i dom stora fyrbeningarnas hus. Det tycker jag inte passar sej så jag brukar ta ut dom ibland så att dom ska få se lite annat.

Vi har till och med varit ute och plockat katt-a-reller. Dom är stora och gula. Min människa påstår att dom är jättegoda, men jag kan inte riktigt hålla med om det... föredrar tonfisken..

lördag 11 september 2010

Lagom


Jag njuter

Ahh


Nu njuter jag på altanen. Det är precis lagom pälsvarmt idag

torsdag 9 september 2010

Att dom inte skäms!

i morse var halva flocken hemma. Dom skulle åka till någon marknad. Så dom sprang upp och ner, ut och in. När dom ändå åkte skulle dom ta med sej en massa papper som dom hade i källaren och slänga i nån kåntäjner för återvinning. Då kan man göra nya tidningar av gamla tidningar. Det är bra.

Självklart var jag tvungen att kontrollera så dom tog med sej rätt kassar. Så jag tog mej en tur nerför trappen i ett obevakat ögonblick. Det fanns en hel del roligt där nere så jag glömde bort vad det var jag skulle egentligen hålla koll på.

När jag tills slut kom underfund med det - ja, då var dörren upp stängd. Där satt jag lång i näsan och ingen i hela världen hörde min prikära situation trots att jag jamade så högt jag bara kunde.

Jag fick sitta där i minst femhundrasjuttitiotimmar innan dom kom hem igen. Men inte upptäckte dom att jag befann mej i en minst jamad instängd tillvaro föränns jag hade upplåtit min vackra stämma i de högsta tonarterna i femtihundraminuter.

Då blev dom nog lite ångerfulla tror jag så min människa tog fram den stoooooora skinkan ifrån det tyska landet så jag fick mej några rejäla skivor. *slick om nosen*

måndag 6 september 2010

Vem vinner???

..det är den stora frågan hemma. Jag tycker att min människa har börjat vackla lite...*hehe*
Hon tycker synd om mej...och jag kan ju se rätt ynklig ut när jag sätter den sidan till med min blå ögon.
Jag har allt hört hur hon klagar att det har gått si och så många dagar som Maya inte har ätit och att jag inte kan hålla på så här. Sen har inte Zaga heller inte ätit och hon är ännu magrare än vad jag är.

lördag 4 september 2010

Lägesrapport....

matstrejkar fortfarande....

Men idag har jag varit ute en stund i den stooooora buren. Men människorna lyckades inte blidka mej. Jag matstrejkar fortfarande....

fredag 3 september 2010

Matvägran

Igår var min människa och köpte ny mat till mej. Hon hade nämligen kommit på att jag inte längre ska äta den där maten som jag äter. Jag har blivit för gammal för den tydligen.
Därför ska jag äta en annan mat i stället. DET KAN HON GLÖMMA!! *svansknyck*

Då svälter jag hellre - så det så.

Dessutom fick hon hem provpåsar av ett annat märke som hon tyckte att jag skulle smaka på så jag får lite "omväxling på smak". *fnys*. Jag vill ha min gamla mat... jag tycker inte om omväxling, så är det bara. (ja, om det inte är tonfisk förstås eller rökt skinka...).

Vi får väl se vem som vinner..

jag har viss hjälp av Zaga eftersom hon äter det som jag äter. Så vi är ju två...

onsdag 1 september 2010

Saknad tvåbening...

min tvåbening, tillika sekreterare, har blivit nånting som hon kallar för chafför. Hon kör tydligen brummisen till ett ställe och väntar där och så kör hon hem igen.

Dom där eländiga skällisarna har börjat på nått som kallas för "kurs". Där ska dom tydligen lära sej hur man ska gå i koppel och uppföra sej. *hehe* hur nu det ska gå...?!?!

Vi katter, vi kan sånt automatiskt - inte behöver vi gå på kurs för sånt. Dom måste va otroligt dumma dom där skällisarna...

Hur som helst så har den ena, den största av minimänniskorna börjat på nåt som heter univärsitet och då kan hon inte gå med skällisen på den där kursen så då måste min tvåbening köra brummisen med skällisen och en annan av minimänniskorna till den där kursen. Rörigt? det är bara klospetsen...

Min människa klagar alltid på att hon inte har fått nån ordning på alla tider än i höst. Tiderna har inte "satt sej än" säjer hon. Hur kan en tid sätta sej, på en stol eller??? *mummel*

Igår kom stickfarbrorn på besök i sin bil oxå. När jag fick se det så sprang jag omedelbums och gömde mej på mitt alldeles egna gömställe som ingen hittar till...
Det var visst en utav dom där stooora fyrbeningarna som hade svårt att andas och hostade jättemycket. Stickfarbrorn lyssnade med nån konstig mojäng som han flyttade omkring på kroppen på den. Sen stack han in nånting i *ehum* rumpan på den som pep efter ett tag, och så sa han att fyrbeningen hade nånting som heter feber. Så nu ska den äta en massa mediciner i många dagar och vila. Sen skulle dom höras av i luren igen.